Dit och tillbaka

Såå, då var man tillbaka efter nästan 3 veckors frånvaro. Tänkte flera gånger att jag skulle skriva några rader när jag var nere i mitt hus i skåne, men en o annan sak kom ivägen. Jag lyckade komma iväg samma kväll som jag skrev på bloggen. Det blev kolonnkörning över hela Nordkyn. De första 8 milen tog ca 4h så det var härligt att få slippa kolonen o bara rulla söderut. Klämde sträckan till Ö Tommarp på 40h, en övernattning i bilen vid högakustenbron var allt vad med paus jag tog. Kaffe, spännande ljudböcker o allsång i bilen kommer man långt på. 2460km senare kom jag hem till ett nästan lika vintrigt Österlen än om något mer ruggigare, lerigare o blötare. Det fösta stoppet vid Vitemölle hamn var lite chockartat, fiskmåsar, skrattmåsar i sommardräkt, shiit va konstigt det såg ut när man var van vid tretåiga mås och vittrutar. Men våren jag fantiserat om när jag skulle hem till Påsk såg jag inte skymten av.

30-40km/h bakom snöplogen...

Snöfräsen har fått slita denna vinter.

 

Känns säkert att åka över blåsiga fjäll i kolonn, först kör plogen sen kommer alla bilister på en ankrad o sist en följebil

När jag kommit hem var det bara att sätt igång med alla inramningar, problemet var bara att ta sig fram till verkstaden hos mina föräldrar. Gjorde ett försök att forcera drivorna vid Borrby Tuvor men satte mig till slut. Efter 20min grävande kom en bil till bakom mig. Det visade sig vara min syster och henns karl, Jamie. De hade precis landat från en 4v resa i SO Asien och skulle åka och hämta katten... Rätt stört att vi möttes där i en driva på Österlen efter inte sets på nästan 5 månader. Efter att ha konstaterat att jag inte kom längre var det bara att traska över kladdiga åkrar till huset 1,5km bort. Dagarna efter blev bättre väder så jag kunde komma dit med målningarna för att sätta igång inramningen på allvar.

verkstaden med arbetsbord, ramklipp, ramspik, kompressor och passepartoutskärare

 

 

Ramklippen är min favorit, med en pedal trycker man med foten för att kniven ska åka ner och skära en perfekt 45 vinkel dock är det extremt viktigt att hålla fingrarna på rätt ställe.

 

 

trälim och sen är det bara slå ihop vinklarna med ramspiken, en tryckluftmaskin som slår in specialklammer i hörnorna.

 

 

 

en något trött Hampus efter ha ramat in hälften av 30 tavlor...

Så kom då till slut vernissagen på långfredagen. Väderprognosen var inte den bästa för de 2 första dagarna.  Snön yrde och vägen fram till utställningen var nära att blåsa igen flera gånger. Bonden som lovat ploga vägen hade tagit semester och åkt bort, suck. Men folk trotsa vädret och dök upp. Ca 500 besökande fick jag på under dom 4 dagar utställningen pågick. En bra siffra med tanke på omständigheterna. I fjol när det var fint väder hade jag mer än det dubbla så fint väder = bra för konstnärer under konstrundan

Några av dom 41 verk jag ställde ut. De flesta är målade de senaste månaderna upp i Gamvik

Efter utställningen var färdig, lokalen var städad och alla möbler tillbaka i mina föräldrars hem började det klia i slettnestarmen. Jag körde upp i fint väder ända till jag kom upp till Lakselv. Där började snön och vinden. Jag började bli lite nervös över om jag skulle hinna med dagens sista kolonen kl 21. Lakselv till Bekkarfjord tar väl i fint väder ca 2 timmar, men i snöfok? Jag körde på fast jag velat stanna o plåta landskap dessutom behövde Vira snart ut o pinka. Vira fick hålla sig. Anlände lite kallsvettig till Bekkarfjord 6min innan kolonen skulle gå. puuuh. jag hann! Nu har jag vilat ut och varit vid Slettnes, minst 800 vittrut rastar och lite härliga Finnmarks-års-x blev det. Snösparv, strandskata och fiskmås :)