onsdag 13 februari 2013

Ejdergille i Mehamn

Nu har de riktigt fina dagarna börjat. Jag blev varnad för att ljust kommer snabbt tillbaka, ohh ja, 90min för varje vecka är fort. Inte konstigt att man knappt hänger med. Här har man gått omkring o lullat i mörkret flera månader och nu händer allt så fort! Nästan så man blir stressad över att hinna med att skåda, måla och renovera. Men det är bara att acceptera att man hinner inte med allt på samma dag.

Idag var en vacker morgon och dag. Jag åkte till Mehamn för att försöka få tag i en trådsvets till badrumsgolvet. Gick sådär, bättre lycka hade jag i hamnen. En flock med ejder och tretåig mås låg mitt i bassängen. Gick ut och satte mig på en båtbrygga och väntade, och väntade. Men inte förgäves. Först började tretåiga måsar komma förbi fint tätt förföljda av ejderflocken...









Jag hade en riktigt dryg olycka med mitt stora teleobjektiv för några dagar sedan då jag råkade välta kameran och 500:at gick i 2 delar.  Aj aj aj. Dels gick sladden till AF/MF av men den kunde jag lödda dit igen men värre var med kopparplast-ledningen som styr bländare och ström till autofokusen. Gjorde ett försök att sandpappra av plasten på bägge ändar och sen lägga dom över varandra för att få kontakt igen. Ganska dömt att misslyckas med tankte på hur tunna dessa trådar är... Booh är väl det ända ord. Fästena som rykt i kraschen superlimma jag tillbaka och skruva ihop allt igen. Får bli en resa till kameraverkstad den dagen jag är rik och i närheten av civilisation. Tejpa över kontakterna så länge, så får jag använda det manuellt tills vidare. Det mest störiga är att jag inte kan använda bländaren nu när ljuset är tillbaka,, men men det går att plåta genom. Det är det viktigaste. 
























Bland ejdrarna fanns där även lite guldklimpar i form av 4 ad praktejder pojkar,en 2k hane och en hona. En art man aldrig tröttnar på!






































































































































































Som om detta inte räckte så kunde jag konstatera att minst 3 av ejdergudingarna var av den nordliga rasen borealis, eller? Jag har sett det glimmat till orange-gult i många ejderflockar vid slettnes så jag har misstänkt att det finns många nordliga ejdrar. Men nu kunde jag studera några ex. mer ingående.  Nyckelkaraktären brukar anses vara att konstatera segel likt praktejderns, men detta verkar vara lite si o så med på de fåglar som dyker upp vid Nordkyn. På vissa hannar kan man då o då se dom lyfta o visa små pyttiga segel men på andra ser man inga. Antingen är karaktären lite väl överskattad eller så är det mer under spel och parning dom riktigt blåser upp dessa. ELLER så är det få eller inga rena borealis här? Det som utmärkte de fåglar jag såg idag förutom klar gul-orange näbb var den speciella huvudformen. Bred näbb med antydan till knöl mitt på och pannan form. Intressant, lärorikt och en och annat frågetecken väcks. 


 
























det lilla seglet rest...








































































enklare med riktig knölejder...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar